Den krympande världen

Där man i den industriella revolutionens vagga skapade tillväxt och utveckling genom massproduktion och monopol så handlar det idag om att fånga den individuella konsumentens behov och överträffa hennes redan högt ställda förväntningar. Den här artikeln handlar om en värld som är på väg att förändras till det bättre men som ännu inte lyckats fullt ut bland dem som behöver det mest.

En ny värld, en ny ekonomi

Den digitala revolutionen har varit här ett tag nu. Världen blir sig aldrig mer lik för dem som en gång förstått vad den innebär. Alla vi som värnar om en fri och öppen värld utan gränser och anti-demokratiska hinder välkomnar denna revolution, ett paradigmskifte helt i klass med den industriella revolutionen som en gång slaktade ekonomiska perspektiv och förändrade en hel värld. Ångmaskinen skapade som bekant helt nya förutsättningar för att minska de geografiska avstånden som tidigare begränsat samarbeten och transport av råvaror och produkter. På samma sätt har internet krympt avstånden, skillnaden är handelsvaran. Det är inte längre den fysiska produkten som med snabbhet kan fraktas till alla jordens hörn, det är det immateriella värde som skapas och upplevs i kundens huvud som far över jorden likt Vasco da Gama en gång gjorde.

Kunskap och idéer är vår tids heliga graal

Där man i den industriella revolutionens vagga skapade tillväxt och utveckling genom massproduktion och monopol så handlar det idag om att fånga den individuella konsumentens behov och överträffa hennes redan högt ställda förväntningar. Lyckas man inte med det så blir man snabbt omsprungen i den hyperkonkurrens som skapats i och med de oändliga kommunikationsmöjligheterna som informationssamhället bidragit med. Internet har plöjt fram som ett radergummi och suddat ut de transaktionskostnader som tidigare var en bromskloss för tillverkande företag som ville nå ut till en global marknad. Idag är det kunskap och idéer som är den viktigaste handelsvaran, inte den fysiska produkten i sig. Globalisering har helt plötsligt fått en helt ny innebörd. Välkommen till kunskapssamhället, en värld där alla kan göra sin röst hörd på samma villkor.

Internationell likriktning eller välfärd – måste man välja?

Kulturell globalisering innebär en internationell likriktning i konsumtionsmönster och kultur, och vid en första tanke så låter det tråkigt och grått. Men är det verkligen så att de negativa aspekterna överväger de positiva? Är det viktigare att behålla en kultur ur ett globalt perspektiv än att få äta sig mätt och leva ett kvalitativt liv ur ett individuellt perspektiv? Ju bättre liv individen lever, desto bättre mår också samhället som helhet. Åtminstone borde det vara så, om korruption och egosim inte besudlat människans själ. För att kunna dra nytta av globaliseringen krävs moral och etik, en känsla som gör att rätt alltid väger tyngre än fel, oavsett vad lockbetet för att välja fel är. För när välfärden i samhället ökar så kan man också lättare ta hand om och framhäva sin egen kultur. Kan man inte uppfylla de grundläggande behoven för existens så är det svårt att se hur man skulle kunna engagera sig i ur ett objektivt perspektiv vad gäller historia och kultur.

Globala affärer är nyckeln till tillväxt

Nationalencyklopedin definierar begreppet globalisering som en ” förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden”. Internet har inneburit att dessa beroendeförhållanden försvagats eftersom valmöjligheterna ökat och därigenom spridit demokrati världen över. Det finns dock fortfarande platser i världen där den enskilda individen behandlas med samma vördnad som för ett bananskal. Den enda vägen till en bättre verklighet för dessa förtryckta och isolerade människor är genom utveckling och öppenhet. Genom att bjuda in dessa isolerade aktörer till samarbete så kan man bidra till en mer jämlik värld samtidigt som man skapar lönsamhet åt sig själv. Hur? Det tar vi i nästa inlägg.