Core Growth Model – vägen till tillväxt och utveckling

Förra veckan utlovade jag en beskrivning av CGM-modellen och hur dess olika delar påverkar tillväxt och hållbar utveckling i en region. Håll i hatten – här kommer modellen som om den nyttjas rätt kan skapa hållbar utveckling och ett friskt företagande för alla. För bra för att vara sant? Avgör själva.

CGM – Core Growth Model
Kunskap och ekonomisk tillväxt måste få växa sig stark på egna ben, utanför den upptrampade stig som förbinder en regions företag med varandra. Det är när dessa båda gyllene begrepp nämns i en global mening som affärerna börjar bli intressanta, för det är då de påverkar fler än bara dem som verkar i den specifika regionen. För att förklara tillväxten ur ett företagsperspektiv ska jag använda CGM-modellen, Core Growth Model.

Figur. CGM – Core Growth Model

Den inre cirkeln – Inlandet
CGM visar tre olika marknader som företag och organisationer befinner sig i – Inlandet, Utlandet (inte att förväxlas med ett annat land eller utomlands) och Världslandet. I Inlandet finns företag, organisationer och offentlig sektor som utför någon sorts aktivitet inom tjänste- eller handelsektorn. Gemensamt för dem alla är att de är beroende av intäkter ifrån varandra eller ifrån företag som exporterar till Utlandet. Även om företagen som befinner sig i inlandet utgör en viktig del av ett lands infrastruktur så bidrar de inte till den faktiska tillväxten som skapar jobb och välfärd i ett land. Tillväxten som skapas i Inlandet kallar vi för servicetillväxt, för den kan aldrig leva och frodas av sig självt utan måste hela tiden suga näring ifrån den tillväxt som skapas i Utlandet. Många av företagen i Inlandet har kapacitet att expandera ut i Världslandet om de bara får chansen. Tyvärr så finns det alltid negativa krafter som motverkar en sådan utveckling.

Utlandet – Första steget mot hållbar utveckling
Utlandet består av alla de företag och organisationer som delvis eller helt och hållet får sina intäkter ifrån Världslandet. Organisationer som befinner i Utlandet skapar tillväxt och bidrar automatiskt till intäkter och jobb för företag i Inlandet. Genom att få fler företag att ta klivet över ifrån Inlandet till Utlandet så skulle hållbar och varaktig nytta kunna skapas för regionen som helhet och därigenom bidra till en frisk och näringsrik lokal företagsanda som hela tiden inhämtar färskvatten ifrån utomstående bäckar istället för att bara hålla sig till sin egen lilla skogsgöl. Här skulle säkert många pessimister sticka emellan med en klassisk klyscha som under årtionden solkat de svenska entreprenörernas självförtroenden i sann Jante-anda; ”Det är inte alltid så enkelt”. Men vad är det egentligen som är svårt? Det som till en början känns svårt är ofta i själva verket det enkla, det uppenbara som när man kommit förbi det lilla hinder som avskräcker gör tillvaron betydligt enklare och frodig. Den som förstår det kommer att bli en del av den revolution som håller på att förändra ett samhälle byggt på trygghet och försiktighet till en offensiv anda av glöd och passion, ett företagsklimat där framflyttning av positionerna är en del av vardagen och inte en nödvändig åtgärd som måste tvingas fram under pistolhot.

Världslandet – Den globala marknaden är framtiden
Världslandet är den globala marknaden. Här återfinns såväl multinationella företag som små och medelstora företag och alla har de en viktig nämnare gemensamt – de har vitaliteten att skapa tillväxt och nya möjligheter på en kontinuerlig basis. Dessa friska vattenfall till organisationer förgrenar sig i många små bäckar och större floder som tillför livskraft och friskhet till de företag som finns på andra sidan; antingen i Världslandet eller i Utlandet. Pengar och resurser byter kontinuerligt plats och drar det kapitalistiska urverk som våra fattiga länder behöver för att utvecklas. Men det är inte tillräckligt – för få företag är en del av Utlandet och andelen deltagare av Världslandet är därmed för liten. En sund och värdeskapande företagsmiljö består alltid av organisationer som verkar över regions och nationsgränser. Lyckas man inte med det så suger man ut näringen ur varandra likt blodiglar som bara tänker på nästa blodsdroppe de kan krama ur sitt offer– den kortsiktiga, mindre vinsten går före den långsiktiga, tillväxtskapande och större nyttan. Slöseri är bara förnamnet.

Nästa vecka beskriver jag mer konkret hur ett företag kan undvika det inavlade perspektivet rent organisationsmässigt och se möjligheterna på en global marknad istället för riskerna.

Källa: http://www.cw-connectingworld.com/info/about_cgm.php

Så skriver man i Kina

Jag postade detta inlägg på min blogg vid Uppsala Nya Tidning. Jag tycker att det är nog nyttigt för er som vill skriva i Kina:

Länken:http://www.unt.se/blogg/blogg.aspx?blogg=1080710

Publiceras: 2011-01-10 14:07:08

Därför att jag gillar att skriva här

Av Zhu Qin Zhe

Utöver denna blogg skriver jag också till en tidning i Kina om mitt liv i Sverige. Tidningen är på engelska och rapporterar viktiga saker som händer i provinsen Fujian (lite större folkmängd än Kanada). En sida i tidningen är för studenter som vill lära sig engelska eller som vill veta mer om andra länder. Min kolumn där heter ”My Swedish Adventures” och publiceras tre gånger i månaden.

Men jag är inte så förtjust i att skriva texter åt Kinesiska tidningar. Först och främst, man måste hela tiden hålla en positiv ton i de texter man skriver. Exempelvis när jag skildrar en händelse som äger rum i Sverige, är jag tvungna att berömma den och säga att jag gillar den oavsett vad jag egentligen tycker. Vidare, får man inte uttrycka åsikter som skiljer sig från den officiella allmänna opinionen. En gång skrev jag i en text till 21st Century (nationell tidning som hör till China Daily, den största kinesiska dagstidningen) och uttryckte mig mycket kritiskt till KTV – karaoke i små grupprum. Men när artikeln publicerades stod det tvärtom däri. Jag frågade redaktören varför de helt ändrade vad jag skrivit, och de svarade allvarligt ”de flesta ungdomar i Kina tycker om KTV, och du företräder dem i texten så får du inte säga någonting emot dem.” Sist, men inte minst, artiklar som handlar om romantiska förhållanden är förbjudna. För ett år sedan bad en tidning mig att skriva om en viktig sak som hände till mig i år. Samma år hade min pojkvän lämnat Kina för Sverige, så jag tyckte att det var mest betydelsefullt för mig. Men efter att tidningen fick mitt email ringde de till mig och förklarade, ”du får skriva om vad som hellt förutom någonting som har med kärlek att göra, eftersom det är olämpligt för studenter. De får inte tänka för mycket på sådant när de är i skolan”. För två månader sedan kom ännu en regel – texter som ska publiceras i tidningar eller på Internet, inklusive bloggar, får inte innehålla saker som: att promenera hållandes händer, att kramas, att pussas o.s.v…

Det är därför jag trivs bra med den här bloggen. Jag får berätta saker jag inte fick säga i Kina, och får dessutom feedback av mina läsare!


Att frilansa eller inte frilansa…

Att frilansa eller inte frilansa…

Det är frågan. Sitter näst intill insnöad idag och längtar efter våren. Jag skulle inte ha behövt gå utanför dörren alls om det inte varit för att jag fick hasta iväg i morse och köra sonen, som i vanliga fall åker skolskjuts, därför att han kom på i sista minuten att han skulle börja en timme tidigare än vanligt just idag.
Snön som föll i natt hade blåst upp mot dörren, som turligt nog har en trappa precis under sig. Men trappan liknade å andra sidan mer en liten pulkabacke, fast med fotspår. Fotspår gjorda av mannen i huset, som jag tyckte åtminstone kunde ha skottat bort snön från trappen innan han åkte tidigare i morse.
En av nackdelarna med att vara frilansande översättare och ha kontoret hemma är att man ständigt får höra ” Du som ändå är hemma kan väl göra det, det tar ju inte lång tid”. Det kanske är sant, men slår man ihop alla dessa småsaker som man ”ändå kan göra bara därför att man är hemma” blir det inte mycket tid över till att jobba. Tvätt ska hängas, grovdisken vi var för trötta att diska i gårkväll väntar, en sak behöver köpas på IKEA, ett telefonsamtal som kräver att man sitter i telefonkö ska ringas, ett av de tre barnens utvecklingssamtal ska bokas, förberedas eller gås på, läxor ska hjälpas till med när de kommer hem och sen måste de köras till aktiviteter, därför att vi bor på landet allt för långt från närmsta busshållplats o.s.v. o.s.v… och sen är det dags att laga mat eftersom maken slutar så sent.
Tänker ibland på vad lugnt och skönt det skulle vara att jobba på ett kontor utanför hemmet. Jag saknar ibland regelbundenheten och umgänget på en arbetsplats och att man kan koncentrera sig på att jobba. Man sköter sitt jobb i lugn och ro och diskar sin kaffekopp, that’s it… Nej, det är nog inte hela sanningen. På många arbetsplatser är det ju nuförtiden mer regel än undantag att man ska ha ”många bollar i luften” och helst jobba för tre. Som förälder har man dessutom det kravet både på jobbet och hemma. Undra på att så många föräldrar blir utbrända.
Nej, det här blev lite negativt tycker jag. Sådana här snöiga dagar är jag ändå glad att jag kan jobba hemifrån och slippa pendla eller köra bil. Jag är också glad att jag kan vara hemma när barnen kommer från skolan även om jag oftast måste fortsätta jobba en stund till. I skrivandes stund förändras också både utsikten från mitt fönster och mitt humör av att solen tittar fram och det orörda marängliknande snötäcket gnistrar som diamanter.
Oj, där kom det lite poesi t o m. Något som är bra mycket lättare att skriva än att översätta för övrigt.

För att väga upp det negativa ytterligare kommer här en rolighet jag hittade på avigsidan.com:
Högt blodtryck farligare för kvinnor än män”

Det stämmer nog i de flesta fall, men det ena kan ju förstås orsakas av det andra, om ni förstår vad jag menar. ;D.
När man hittar sådana här saker förstår man hur viktigt det är med korrekturläsning. Fast så länge de inte sitter i mina texter eller på min egen hemsida  kan och annan felskrivning här och där tillsammans med lite solsken förgylla en hel dag.

Ha det gott så länge
Susanne Sjöberg

Konsten att köpa kamera

Jag heter Niklas Lagström och har ett företag som heter Lagrafica. Jag arbetar mycket med bilder och webb, både estetiskt och tekniskt.
Jag får ofta frågan om vilken kamera man ska köpa just nu. Frågan kommer oftast av kunder som funderar på en digitalkamera att använda på fritiden.
Mitt gästblogginlägg handlar om lite funderingar att överväga när du är sugen på att köpa en ny kamera.

Att köpa en digitalkamera idag kan vara hur svårt som helst. Speciellt eftersom försäljningsargumenten och marknadsföringen kan vara ganska förvillande. Det är just det tillverkarna utnyttjar. I det här inlägget har jag listat ett par saker du bör fundera över vid köp av en ny kamera.

  1. Vad ska du använda kameran till i huvudsak?
    Självfallet vill man ha den bästa kameran man kan få för pengar men man bör fundera över vad man tror att man ska ha den till. Är det för att fotografera familjen? Landskapsfotografering? Arbete eller fritid? Vill du kunna filma med den? Är du intresserad av att lägga ner tid på att lära dig använda en systemkamera eller vill du bara kunna dra upp den ur fickan och ta en bra bild?
  2. Vad får kameran kosta?
    Sätt en gräns för hur mycket du vill lägga på en ny kamera. Tänk också på att du oftast behöver minneskort och kanske väska, blixt eller stativ. Räkna in det i priset.
  3. Kompakt- eller systemkamera?
    Det här är en av de svårare frågorna eftersom man kanske inte riktigt vet hur ens behov ser ut innan man börjat använda kameran. Den här frågan är starkt relaterad till fråga 1. Generellt blir bilder bättre med systemkameror än kompakter. Systemkamerorna har större sensorer, bättre och utbytbar optik och ofta högre ljuskänslighet. Till kompaktkamerornas fördel finns att de är enklare att ta med och tar generellt bra bilder till fotoalbumet där hemma.  Du bör tänka så här: Bästa kameran är den du har med dig.  Om du köper en dyr systemkamera och sedan ändå tycker att det blir klumpigt att bära med dig en extra väska kan jag garantera att du snart kommer att lämna den hemma och då blir det inga bilder alls.Själv tar jag aldrig med en systemkamera på en familjeutflykt. Det blir för mycket med barn, barnvagn. skötväskor och tusen andra saker. 90% av de roligaste minnena har jag tagit med mobilkameran.
  4. Zoom eller vidvinkel?
    Detta är såklart en fråga om tycke och smak men själv föredrar jag en riktigt bra vidvinkel. Dels för att det inte lika lätt blir skak-oskärpa i bilderna men också för att man ska få med hela familjen kring bordet. I kompaktkameravärlden brukar det kallas ”UltraWide lens”. Att kunna zooma in jättemycket är inget jag lägger någon vikt vid. Bildkvalitén blir sämre speciellt för kompakter, dessutom ökar risken för skakoskärpa. Kan man bör man gå närmre.
  5. Hur många megapixlar?
    Korta svaret: Allt över 7 megapixel Långa svaret: Megapixelfixeringen är något som startats av tillverkarna för att de ska ha ett enkelt mätvärde att visa för konsumenterna hur deras kameror växer och växer. Det har inte speciellt mycket med bildkvalitet att göra. Läs tester och omdömen, det ger en bättre bild av verkligheten än tillverkarnas reklam.
  6. Läs tester och omdömen:
    Oavsett om du är en person som letar i tre månader för att hitta det absolut bästa eller om du bara tar en som du tycker ser snygg ut, läs tester, omdömen och kolla priser. Priser kolla du bäst på www.prisjakt.nu som också har ganska mycket omdömen från användare. Tester brukar jag läsa på www.alatest.se.

Sist men inte minst, och detta tror jag är det bästa tipset: Den bästa kameran är den du har med dig!

Att odla kunskap är en livsnödvändig process

Att en lärande organisation är bättre på att anpassa sig till marknaden är ett faktum. Men hur kan man utnyttja kunskapen för att växa på en global nivå och vad har egentligen ett I-land för kunskapsutbyte av att samarbeta med ett företag i ett mindre utvecklat land förutom de ekonomiska motiven? Läs vidare så ska jag berätta.

Kunskapstillväxt – nytta för alla

Av alla de olika formerna av tillväxt som vi har diskuterat i den här bloggen så är nog ändå kunskapstillväxt den viktigaste av dem alla. Kunskap är grunden till all utveckling, för utan kunskap så måste man alltid bygga från grunden. Den bas av ärvda erfarenheter och lärd kunskap som finns i varje kultur skulle kunna förstärkas med hjälp av nya perspektiv, tankar oh idéer. För att nå dit räcker det inte med temporära utbyten och tillfälliga studiebesök- det krävs ett kontinuerligt samarbete, ett naturligt partnerskap mellan företag i olika länder där båda parter tillför något till relationen.

Utomstående kunskap behövs för att växa

I mindre utvecklade länder tillhör det vardagen att företag ägnar sig åt den lokala marknaden. Ofta är det enda möjligheten för dem, eller åtminstone så tror man att det är det. Man tittar inte utanför sin regions gränser utan nöjer sig med att försörja sig på sitt företagande, några högre mål är varken realistiska eller lockande. Självförtroendet och kunskapen om internationalisering finns inte. Det som krävs är att någon vågar ta steget ut på den globala marknaden och knyta an till företag i andra regioner, annars kommer det aldrig att skapa någon hållbar utveckling – pengarna liksom kunskapen kommer att cirkulera likt en hamster i ett hamsterhjul och göra så att hela regionen kommer på efterkälken sett till de länder som reguljärt verkar över gränserna. Man ska inte förringa den kunskap som finns i regionen och organisationen, men så länge den förblir stängd ifrån yttre influenser så kommer den att vara efterbliven och inavlad.

Generositet belönas i det långa loppet – kunskap är för alla

Men vad kan då ett I-land tjäna i kunskap av att skapa globala partnerskap? U-landets fördelar är ganska uppenbara, men vad finns det att vinna hos ett företag som i många fall besitter långt mer avancerad teknisk och organisatorisk kunskap? Det är skillnad på kunskap och kunskap. Mångfald i vetande och kunnande skapar alltid en bredare grund att stå på när man bygger sina affärer och det är just det man kan få genom när man knyter band med företag som verkar utanför den givna mallen. I en värld med stenhård konkurrens i nära all branscher är det de små detaljerna som gör skillnaden, och tänk på att din partner antagligen inte hunnit dela med sig av sina konkurrensfördelar till någon annan om du vågar ta steget och satsa på ett oskrivet kort. Det ger dig ett ypperligt läge att inhämta kunskap som inte bara kan verka som input i din egen organisation utan även på din partners marknad som helhet – en lokal partner leder ofta till en mängd nya lokala kontakter. Det kulturella utbytet ger mer kött på benen vad gäller den nationsspecifika organisationskulturen och möjliggör därför affärer med andra företag i regionen.

Den som vet mest vinner

Kunskap är detsamma som pengar i den nya ekonomin. Det är inte produktionsmedlen som är svåra att få tag i, det är de mest brillianta idéerna. En idé kan komma ifrån vem som helst oavsett bakgrund och tidigare kunskap. Tänker man efter noga så förstår man nog vilken potential det finns i de mindre i utvecklade länderna vad gäller idéer och kunskap. Det må vara svårare att hitta den genuina snilleblixten som rubbar sten, men när du väl finner den så kommer du att vara ensam om det och är det något som dagens samhälle värderar så är det en ”first-mover” som lyckas. Är du först så blir du originalet, och tro mig – det finns miljoner lokala branscher att utveckla sina idéer utifrån.

Framtiden tillhör de modiga

Den långa svansen blir bara längre och längre. Hittar du din egen nisch genom ett globalt partnerskap så har du skapat värde för alla parter. Framförallt så har du skapat en grogrund för ett samarbete som kan växa till något mycket större, något som har potential och en spännande framtid. Den som vet mest vinner, brukar man säga. Det tåls att reflektera över vad “mest” egentligen är; vill du utvecklas så behöver du ha ett öppet och brett perspektiv av kunskap där idéer alltid får en chans att besegra fördomar. Du måste inte alltid ha ett fast läromål, låt dig påverkas av avlägsna och annorlunda partners och se kreativiteten det föder. Globala affärer handlar tillsyende och sist om att skapa utveckling och tillväxt. För alla.

Nästa vecka brottas jag vidare med begreppet tillväxt och sammanfattar det som hittills sagts med kärntillväxtmodellen – en modell som innebär att man skapar maximaltillväxt för så många som möjligt.

Att en lärande organisation är bättre på att anpassa sig till marknaden är ett faktum. Men hur kan man utnyttja kunskapen för att växa på en global nivå och vad har egentligen ett I-land för kunskapsutbyte av att samarbeta med ett företag i ett mindre utvecklat land förutom de ekonomiska motiven? Läs vidare så ska jag berätta.

Kunskapstillväxt – nytta för alla

Av alla de olika formerna av tillväxt som vi har diskuterat i den här bloggen så är nog ändå kunskapstillväxt den viktigaste av dem alla. Kunskap är grunden till all utveckling, för utan kunskap så måste man alltid bygga från grunden. Den bas av ärvda erfarenheter och lärd kunskap som finns i varje kultur skulle kunna förstärkas med hjälp av nya perspektiv, tankar oh idéer. För att nå dit räcker det inte med temporära utbyten och tillfälliga studiebesök- det krävs ett kontinuerligt samarbete, ett naturligt partnerskap mellan företag i olika länder där båda parter tillför något till relationen.

Utomstående kunskap behövs för att växa

I mindre utvecklade länder tillhör det vardagen att företag ägnar sig åt den lokala marknaden. Ofta är det enda möjligheten för dem, eller åtminstone så tror man att det är det. Man tittar inte utanför sin regions gränser utan nöjer sig med att försörja sig på sitt företagande, några högre mål är varken realistiska eller lockande. Självförtroendet och kunskapen om internationalisering finns inte. Det som krävs är att någon vågar ta steget ut på den globala marknaden och knyta an till företag i andra regioner, annars kommer det aldrig att skapa någon hållbar utveckling – pengarna liksom kunskapen kommer att cirkulera likt en hamster i ett hamsterhjul och göra så att hela regionen kommer på efterkälken sett till de länder som reguljärt verkar över gränserna. Man ska inte förringa den kunskap som finns i regionen och organisationen, men så länge den förblir stängd ifrån yttre influenser så kommer den att vara efterbliven och inavlad.

Generositet belönas i det långa loppet – kunskap är för alla

Men vad kan då ett I-land tjäna i kunskap av att skapa globala partnerskap? U-landets fördelar är ganska uppenbara, men vad finns det att vinna hos ett företag som i många fall besitter långt mer avancerad teknisk och organisatorisk kunskap? Det är skillnad på kunskap och kunskap. Mångfald i vetande och kunnande skapar alltid en bredare grund att stå på när man bygger sina affärer och det är just det man kan få genom när man knyter band med företag som verkar utanför den givna mallen. I en värld med stenhård konkurrens i nära all branscher är det de små detaljerna som gör skillnaden, och tänk på att din partner antagligen inte hunnit dela med sig av sina konkurrensfördelar till någon annan om du vågar ta steget och satsa på ett oskrivet kort. Det ger dig ett ypperligt läge att inhämta kunskap som inte bara kan verka som input i din egen organisation utan även på din partners marknad som helhet – en lokal partner leder ofta till en mängd nya lokala kontakter. Det kulturella utbytet ger mer kött på benen vad gäller den nationsspecifika organisationskulturen och möjliggör därför affärer med andra företag i regionen.

Den som vet mest vinner

Kunskap är detsamma som pengar i den nya ekonomin. Det är inte produktionsmedlen som är svåra att få tag i, det är de mest brillianta idéerna. En idé kan komma ifrån vem som helst oavsett bakgrund och tidigare kunskap. Tänker man efter noga så förstår man nog vilken potential det finns i de mindre i utvecklade länderna vad gäller idéer och kunskap. Det må vara svårare att hitta den genuina snilleblixten som rubbar sten, men när du väl finner den så kommer du att vara ensam om det och är det något som dagens samhälle värderar så är det en ”first-mover” som lyckas. Är du först så blir du originalet, och tro mig – det finns miljoner lokala branscher att utveckla sina idéer utifrån. Den långa svansen blir bara längre och längre. Hittar du din egen nisch genom ett globalt partnerskap så har du skapat värde för alla parter. Framförallt så har du skapat en grogrund för ett samarbete som kan växa till något mycket större, något som har potential och en spännande framtid. Den som vet mest vinner, brukar man säga. Det tåls att reflektera över vad “mest” egentligen är; vill du utvecklas så behöver du ha ett öppet och brett perspektiv av kunskap där idéer alltid får en chans att besegra fördomar. Du måste inte alltid ha ett fast läromål, låt dig påverkas av avlägsna och annorlunda partners och se kreativiteten det föder. Globala affärer handlar tillsyende och sist om att skapa utveckling och tillväxt. För alla.

Nästa vecka brottas jag vidare med begreppet tillväxt och sammanfattar det som hittills sagts med kärntillväxtmodellen – en modell som innebär att man skapar maximaltillväxt för så många som möjligt.